Tro det eller ej...

Jag har ju faktiskt börjat fundera själv om jag någonsin kommer att skriva något igen, but here I am! Jag har "skrivit" många och långa inlägg i huvudet, men att få ner dem... det är överkurs. Delvis för att det mesta som jag skulle behöva få ner kanske inte är värt att skriva ner. Men, jag vet inte om det är så bra att inte skriva ner det heller. Ja, inte helt lätt...

Något som jag dock har tjatat om i inlägg tidigare är ju min jobb ångest. Ja jag lovar att sista dagarna innan det var dags att börja jobba var INTE roliga! Och, nej kunde jag så skulle jag gå hem imorgon och bara mysa med (framförallt) A. Så har jag inte känt tidigare men nu känns det mesta bakvänt och det skulle vara skönt att bara befinna sig i mysbubblan.

Första dagarna på jobbet var märkliga. Jag var tillbaka men samtidigt var det nytt... En hel del nya människor, tomt efter gamla och viss förvirring med mera... Nu har jag ju snart jobbat en månad och det känns som om jag aldrig varit därifrån. *suck* Det går dock bättre än väntat vad gäller saknaden, men OJ vilka välkomnanden jag får när jag kommer hem!! A fullkomligt TJUTER av glädje och släpper vad han än gör och kommer krypande i en rasande fart för att jag ska plocka upp honom. Då överöser han mig med "pussar" och kramar och vägrar låta mig sätta ner honom. Den stunden är verkligen den bästa på hela dagen, så det är tur man har något att se fram emot.

Jobbigt är det dock att vara så himla trött. Jag hade lätt kunnat gå och sova när jag kommer hem. Nu verkar jag dessutom ha något "annat fel", för jag är konstant yr och har svårt att fästa blicken. Väldigt otrevligt måste jag säga! Trodde att det berodde på att vi varit ute och åkt båt och att sjösjukan kom efteråt men det kan ju knappast sitta i flera dagar efteråt. Börjar klura på om det är så att jag kanske behöver glasögon. Får väl se vad det blir av det hela.

Imorgon är det dags för M:s fyraårskontroll. Stor nu! Kan inte fatta att det har gått så lång tid.

Ja som sagt, mkt i huvudet men svårt att skriva ner det. får försöka återkomma. Nu ska jag passa på att ta en dusch i lugn och ro medans jag är ensam hemma och slipper ha A hängande i benen. En A som för övrigt också börjar bli stor nu och traskar runt!!