Har nu tagit ett inte alltför lätt beslut. Jag ska säga upp mig.
Det känns ju hur märkligt som helst att skriva så! Det är ju inte fullt så drastiskt som det låter, inte så att jag blir utan jobb liksom...
Men, jag har fått ett jobb som ger mig så mycket kortare resväg så vad kan jag göra liksom. 20 min mot en timme... Dum vore jag ju om jag betalde för att åka till jobbet!
Ångest dock över att "förlora" arbetskamraterna. Tror inte att något gäng kan vara som vi varit, men thats life. Time to move on. Förhoppningsvis lär vi ju fortsätta umgås iallafall men nog kommer jag sakna alla våra galna infall alltid!
Men faktum är, lite glad är jag att jag kunde säga att "jo jag tänker faktiskt sluta" och få den reaktionen. Hon trodde verkligen inte att jag skulle göra det! Precis som jag misstänkte så trodde hon att jag var "safe", att jag skulle stanna till vilket pris som helst. Oh no.
Jag hoppas verkligen att jag tagit rätt beslut.
Det är mkt annat som bör beslutas om också, men hur ska man orka!? Det är totalt KAOS egentligen men man är liksom bra på att bygga murar runt kaoset och låta det fortgå sådär lagom osynligt som "jotack allt är bara bra"... Det ÄR inte bra!!!! ibland är det till och med åt helvete, men det är som det är.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Heja heja! Lycka till på nya jobbet! :) Och 'kaoset' kanske blir bättre med tiden, annars får du ta mod till dig att riva murarna och ta hjälp av alla vänner! Är det något jag kan göra? *Kram*
SvaraRadera