Sömnutredning

A fick tid för sin sömnutredning på KS, Huddinge för några veckor sedan. Klockan åtta på kvällen skulle han komma dit. Mycket opraktisk tid måste jag säga, mitt i sovklockan! M&M fick skjutsa oss dit, vilket såklart resulterade i att både m och a somnade i bilen. Väl framme var ju inte a direkt världens muntraste men sköterskan frågade om han ville titta på film, vilket han såklart ville. Hon hade tagit fram en bärbar DVD-spelare och lite filmer. Vi blev visade in på vårt rum och fick order om att byta om till a:s sovkläder. Han fick på pyjamas och sa hejdå till pappa och storasyster utan problem. Sedan kom de in med utrustningen... A fick sitta i mitt knä medan de kopplade på honom slang efter slang... Jag tror jag räknade till 8 kablar på huvudet, två på bröstkorgen, två tjocka gummiband runt magen, fyra kablar på benen, en syreupptagare på stortån och den värsta av allt, näsgrimman. Ovanpå huvudet trädde de även på en nätstrumpa så han såg helt galen ut. Men inte ett ljud klagade han på allt detta, utan satt bara i mitt knä och tittade på film. När de var klara fick han sätta sig i sängen och då kom det några tårar och ett litet ynkligt "åka heeem". När han väl förstod att vi skulle vara kvar blev han lite ledsen men det gick bra ändå. Han ville ta bort näsgrimman bara och det förstår jag, den såg inte mysig ut. Vid niotiden skulle vi släcka och jag blev påmind av sköterskan att de både filmade och spelade in med mikrofon. Yeah, nice! Värsta big-brother kameran liksom. Jag hade otroligt svårt att sova kan jag lova! Kunde ju knappast slappna av, dels med tanke på att A och dels med tanke på att jag blev inspelad. *haha* Det var ju inte jag som blev inspelade egentligen men... :) Halv sex på morgonen blev vi iaf väckta av sköterskan och då var A sååå glad att bli avkopplad från alla kablar och framförallt från näsgrimman. Sköterskan som kom in sa att hon sett att han sovit lite oroligt men i övrigt hade de inte behövt komma in och koppla om några kablar så det var ju bra. Innan vi åkte hem fick A ett diplom och en liten mjukdjursanka för att han varit så duktig. Två veckor senare fick vi läkartid för att få svar på utredningen. Så vi fick sitta och åka tillbaka till Huddinge för ett läkarbesök som gick snabbare än blixten. Läkaren frågade bara hur A hade det nu och jag sa att han är bättre än tidigare och då tyckte hon inte att vi behövde gå vidare med något, utan meddelade bara att svar på utredningen visade att han har sömnapné. Ingen allvarlig sådan tack och lov men det är ändå rätt ovanligt för en sådan liten. Jag hann inte riktigt med att ställa frågor så jag ägnade tågresan hem åt att googla om det och fick en del "aha-upplevelser" runt saker som kan bero på detta. Verkar som om barn antingen blir trötta eller överenergiska när de har detta, jag kan lugnt säga vilken sort A tillhör... Och fick även en förklaring till hans vägra-pyjamas-vägra-täcke... Nattsvettningar är tydligen väldigt vanligt. Jo, det kan jag ju känna igen från A... Full förståelse för honom att han inte vill ha ngt på sig om han svettas hela natten. Läkaren tyckte också att vi skulle återgå till logopeden, så jag ska försöka boka nya tider där. Kändes snopet över att få en "diagnos" när jag väntat att de inte skulle ha hittat något alls, men samtidigt bra att veta om detta vid eventuella problem det är dags att börja skolan.